Bakgrund till Familjeverkstan
Familjeverkstan är ett filmmaterial som är framtaget för att användas i studiecirklar för föräldrar. Materialet har tagits fram på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut i syfte att öka tillgängligheten på föräldrautbildning. Syftet med Familjeverkstan är att förbättra relationerna och samspelet i familjen. Filmerna är en utgångspunkt för diskussion. De innehåller inte färdiga lösningar. Däremot finns en del tips och råd i ett tillhörande skriftligt material som gruppen kan diskutera.
Teoretisk bakgrund
Filmerna och det skriftliga materialet bygger framförallt på inlärningsteori och beteendeanalys. Utgångspunkten är att människor ständigt påverkar varandra genom att agera på olika sätt. Vad jag gör som förälder påverkar mitt barn. Det är på ett sätt självklart, men i stunden kan det vara lätt att glömma. Om mitt barn bråkar kan jag t ex i min frustration missa att jag faktiskt bidrar till bråket genom att vara otålig, otydlig eller bli onödigt arg. Poängen med beteendeanalys är att lyfta blicken och se sig själv – ”just det, nu gav jag faktiskt inte mitt barn tillräcklig med tid att förbereda sig” eller ”det var när jag började höja rösten som vi började bråka”. Det kan tyckas lite mekaniskt att planera hur man beter sig – får man inte vara spontan och bli arg? Jo, självklart är det bra att vara spontan och visa känslor, men ibland fastnar man i dåliga mönster och kan behöva se situationen utifrån för att nå en förändring. Analysen handlar lika mycket förstå vad som leder till ett bra samspel som att förstå vad som leder till konflikter.
En annan utgångspunkt för Familjeverkstan är anknytningsteori. Den handlar också om samspelet mellan föräldrar och barn, men tar framförallt avstamp i samspelet under de första åren. Lärdomar från den teorin är vikten av att föräldrar är lyhörda och reagerar på barnets behov. Det leder till att barn utvecklas positivt och får en trygg anknytning till sina föräldrar. Den första delen av Familjeverkstan handlar just om umgänge och att vara lyhörd och närvarande i samspelet med barnen.
En tredje utgångspunkt är lärdomar om förändring från kognitiv beteendeterapi (KBT). Det finns ett uttryck som lyder ”det jag hör glömmer jag, det jag ser minns jag, det jag gör lär jag mig”. En bärande tanke inom KBT är att förändring (riktig inlärning) sker genom praktisk övning. Det handlar om att vi ofta lär oss bättre genom praktisk övning än enbart genom prat och diskussion. Det är därför ordet ”verkstad” finns med i Familjeverkstan. Konkret handlar det om att använda övningar och hemuppgifter som en del av studiecirkeln. På varje träff mynnar diskussionen ut i något som föräldrarna bestämmer sig för att pröva hemma.
Familjeverkstans förhållande till andra föräldraprogram
Familjeverkstan skiljer sig på flera sätt från andra föräldraprogram och utbildningar. Nedan jämförs Familjeverkstan med tre andra vanliga program: Komet, COPE och De Otroliga åren.
Målgrupp. Familjeverkstan har ingen riktad målgrupp. Alla föräldrar som har barn mellan 3 och 12 år är välkomna. Här skiljer sig Familjeverkstan från t ex Komet och De otroliga åren som har en riktad målgrupp. De vänder sig till föräldrar som upplever mycket bråk och konflikter med barnen. Ett program som heter COPE riktar sig precis som Familjeverkstan till alla föräldrar, men har ambitionen att genom en öppen inbjudan även nå familjer med problem.
Innehåll. Familjeverkstan har ett öppnare innehåll än de andra programmen. Övningar och hemuppgifter styrs i högre utsträckning av gruppens diskussion. I de övriga programmen finns mer färdiga förslag på lösningar. Familjeverkstan är precis som Komet utvecklat i Sverige, medan de två programmen är importerade och översatta från USA/Kanada. Två teman i Familjeverkstan finns inte i de andra programmen: rädsla och jämställdhet. En annan sak som utmärker Familjeverkstan är att Time-out (Nödbroms i Komet) inte finns med. Orsaken till det är främst att Familjeverkstan har en bred målgrupp – time-out är en metod som har utvecklats för barn med problem. En annan orsak är att metoden lätt kan missbrukas. För att undvika det krävs utbildad personal som kan handleda föräldrarna.
Ledare. I Familjeverkstan är cirkelledaren ingen expert som ska ge råd och svara på föräldrarnas frågor. Ledaren har inte nödvändigtvis någon utbildning som handlar om föräldrar och barn. Ledarens uppgift är att leda gruppens diskussion och hålla strukturen för träffarna. Detta är en viktig skillnad mot andra program som ofta arrangeras av kommuner eller landsting. Där är ledarna anställda och har som uppgift att erbjuda föräldrar hjälp t ex inom socialtjänsten eller barnpsykiatrin. Då har föräldrar rätt att förvänta sig att få råd och hjälp av ledaren. I Familjeverkstan har föräldrarna istället ett eget ansvar för att tillsammans med gruppen lära sig mer om föräldrarollen. Det är därför nödvändigt att cirkelledare i Familjeverkstan inte tar på sig en expertroll. Föräldrar som behöver professionell hjälp får hänvisas vidare till kommun eller landsting som har ansvar för det.
Forskningsstöd. I samband med föräldraprogram och utbildningar diskuteras ofta begreppet evidens. Det innebär att man har utvärderat någon insats i studier med jämförelsegrupp (kontrollerade studier). Sådana studier kan ge svar på om en insats ger förväntad effekt. Folkhälsoinstitutet har i en skrift som heter Nya verktyg för föräldrar rekommenderat Komet, COPE och De otroliga åren just för att de programmen är utvärderade i kontrollerade studier. Komet är det enda programmet som i dagsläget har utvärderats i svenska kontrollerade studier. De råd och tips som finns i det skriftliga materialet till Familjeverkstan bygger på forskning. Exempelvis finns det ett råd i första träffen om att villkorslöst umgås lite varje dag med barnen. Det är en åtgärd som i studier har visat sig ge positiva effekter. Däremot har inte programmet som helhet utvärderats. Det finns flera skäl till det:
- Familjeverkstan har inte någon särskild målgrupp. Begreppet evidens bygger på att man testar en insats mot ett visst problem (eller med ett visst mål). Exempelvis har Komet utvärderats för familjer som upplever mycket problem med bråk och konflikter. Man skulle naturligtvis kunna testa om Familjeverkstan fungerar t ex för föräldrar som har problem med bråk eller har barn som är överdrivet ängsliga. I dagsläget är dock inte syftet med programmet att förebygga eller hjälpa mot något visst problem. Syftet är istället att studiecirklarna allmänt ska stärka föräldrarna och på så sätt verka brett förebyggande – ungefär som föräldragrupper inom BVC.
- Familjeverkstan har ett mindre styrt innehåll än andra program. Eftersom programmet till stor del bygger på diskussioner kommer innehållet i praktiken att variera mycket mellan olika föräldrar och studiecirklar. Det gör att programmet blir svårare att utvärdera. Det är ungefär som att utvärdera en hostmedicin där alla patienter tar lite olika slags piller. I slutändan vet man inte vad det är som fungerar. I program med mer styrt innehåll blir detta problem mindre.
Kort sagt kan man säga att Familjeverkstan är folkbildning som bygger på aktuell forskning och som sannolikt förebygger flera olika slags problem. Däremot är det inte en evidensbaserad behandling mot något visst problem.